LOBSSPOT

Ja, precis. Du såg rätt!
just i detta skrivande stund har jag kommit in 18642 ord in på min "bok", eller vafa* man kan kalla det.

Det hela började med lite skrivarsug i tarmen, och vi får se var det slutar.

Smakprov? Självklart!

Två siluetter avtecknade sig i månens svaga ljus, dom var cirka fyra meter från den pipande granaten, och endast en meter från den andra granaten Fischer släppt.
Dom närmade sig sakta stirrande blint ut i mörkret och gjorde svepande rörelser med vapnen.
Fischer blundade, ställde sig upp och skrek, - Fem!
Nattmörkret slets sönder av en så stark ljusexplosion att Fischer såg den genom ögonlocken, trots att han pressade samman dom så hårt han kunde. Samtidigt som natt förvandlades till dag i någon sekund hördes en öronbedövande smäll och han kände tryckvågen slå emot honom som om någon slagit honom med en spade över bröstet.
Fischer började springa och höjde vapnet samtidigt som han sakta öppnade ögonen.
De två vakterna stod på knä skrikandes och höll för sina ögon medan blodet forsade ur öronen på dom. Dom ryckte spasmiskt och föll till marken när kulor gjorde fingerstora ingångshål i bröstkorgen och slet upp utgångshål stora som knynävar på väg ut genom ryggen.
Fischer gick ner på knä och vände sig om mot tältet med vapnet sträckt rakt framför sig.

Det var allt för idag =)